Lyckorus

Igår gjorde jag en helt otroligt stor sak för att de ska komma ifrån mig. Jag skrev till Sofie! De börjar med att jag och Tomaz bråkar, något som vi alltid gör så fort hon kommer upp på tal. De stör mig lika mycket varje gång. Men den här gången kunde jag inte hjälpa de, mina fingrar skrev men mitt hjärna skrek nej!
Men den saken hon går igenom nu, vill jag att hon ska kunna prata med mig för att de är någon så fruktansvärt att gå igenom. Tycker jag.
Så jag skrev och förklara hur de låg till så nu ligger bollen i hennes händer.
Men de som gjorde mig gladast var att jag tog tipset ut från boken och de fick mig att känna mig gladare, idag ångrar jag de inte alls. Snarrare tvärt om. Idag skulle jag lika gärna kunna träffa henne över en fika. Jag vet, Helt sjukt, men de är så jag känner.
Ska prata med Tomaz om de och fråga om inte ja kan få vara med nästa gång dem träffas, även fast dem typ aldrig träffas, men ja kan se henne som ett mindre hot om jag lär känna henne.

Ni anar inte hur stort de här är.
Och jag vet att Tomaz är stolt över mig just nu, de är de som betyder mest!